"Det fanns en förunderlig styrka hos den här flickan", skriver författaren.Vad är det för sorts styrka han pratar om, tror du? Berätta om minst två tillfällen då Sofia visar sin styrka och på vilket sätt hon gör det.
Sofia är en bestämd och väldigt klok flicka. Men Sofia är också barn och ser inte världen på samma sätt som en vuxen. Jag tror (enligt min åsikt) att en vuxen som nyligen hade blivit av med sina ben skulle tycka att livet var förstört. Jag tycker det är värre för en ung flicka som Sofia. Eftersom många barn har mycket spring i benen och gillar attt springa runt (de flesta iallafall) när de är runt 5- 10 år och när man blir äldre så kanske man börjar på en sport men inte har några ben till de är ju saken minst sagt komplicerad. Visserligen får hon två bruna ben i plast som gör att hon kan ta sig fram utan rullstol, men det är ju inte samma sak som att ha två riktiga ben. Hursomhelst: En av hennes stora styrkor är att hon orkar leva vidare trots att ha förlorat två fina unga ben och inte ser det som en komplicerat förhållande. En annan stor styrka är att lägga mörka tider i livet bakom sig som T.ex att Hon och hennes familj levde i en by tills de hemska banditerna kom och brände byn och tog flera oskyldiga liv, som T.ex Sofias Pappa, Hapakatanda, och Gammle Muazena och flera andra, och senare Maria. I kapitel 8 står det att Sofia ser in i elden och blir lättad genom att beskåda att Maria är i himlen tillsammans med Hapakatanda och Muazena. Detta är till 80 % vision, men det kan ligga en sanning bakom det...
Jag tror att författaren menar att Sofia är väldigt stark psykiskt. Hon har en väldigt stor vilja, vilket gör att hon vet vad hon vill.
-Hon förklarar för Jose-Maria att hon har tagit ett av hans vita lakan(utan att fråga om lov), för att sy en klänning åt Maria.
-När Sofia blir lämnad helt ensam i gamla rullstolen under natten. Hon vet inte var hon är, men hon sitter och sjunger hela natten. För att dempa sin rädsla.
-Sofia kämpar för att kunna ta sig hem, därför att hon vill träffa sin mamma Lydia, sin bror Alfredo, sina vänner och elden. Hon sparar sina pengar(doktor Raul brukade ibland ge Sofia lite pengar) för att kunna åka lastbil till Boane och sedan får hon fortsätta att gå en bra bit för att komma till byn, på sina plastben.
Det är psykisk styrka tycker jag, för att han bestämmer sig för att lära sig gå det är ganska starkt. Tillfälle 1: Hon bestämmer sig/lär sig att gå. Tillfälle 2: Hon gick till lastbilen och tog sig hem, hon fick gå väldigt långt men hon gav inte upp. Tillfälle 3: När hon satt vid elden och pratade/tänkte om sin syster och gick vidare.
Love-Lis Jag tror att han menar att hon är väldigt stark, Hon biter ihop och gråter inte, utan hon bara gör ingenting, men hon är också stark inom sig, t ex när hon har bestämt något så tänker hon inte ge upp. Ett tillfälle där hon visar sin styrka är när hon åker hem, i kapitel åtta. Då tänker hon inte ge upp, och hon måste klara det vad som än händer, när hon sen går av bussen och måste gå hem så är hon jätte törstig och det gör ont, men hon gör det ändå. Ett annat tillfälle där hon visar sin styrka är när hon ska för första gången försöka gå i sina nya ben.
Jag tror att författaren menar att Sofia är stark inom sig, att hon står ut med allting att hon orkar. två tillfällen där Sofia visar sin styrka är: 1. när hon ska åka hem själv och det är jobbigt och varmt att gå så långt och hon har inte vatten, men hon ger inte upp hon fortsätter. 2. När hon går igenom allting, att hennes syster är död och att hon ska få plastben.Då tycker jag att Sofia visar styrka///Lydia
Jag tror att författaren menar att hon är physikt stark inombords. Hon biter ihop och släpper inte ut sinna tårar. Det inte för att hon inte vill visa att hon är ledsen,arg eller frustrerad eller något liknande, det är för att hon är väldigt stark inombords. Och om hon vill något så gör hon det. Tex 1 när hon får sina nya ben så måste hon lära sig att gå och då så bestämmer hon sig för att gå. Tex2 när hon sitter vid elden och tänkerpå sin syster som dog av inreblödningar så bara går hon i väg utan att gråta eller något annat. Och det visar att hon är stark och förstår värkligheten att hennes syter är död. Författaren menar att hon tål mycket mer än andra människor gör.
Jag tycker att hon är stark både fysiskt och psykiskt. Hennes pappa och hennes syster är döda men hon går inte omkring och är deprierad för det. Hon gnäller inte om saker inte är som hon önskar att de var. T.ex. när hon ska gå till byn blir hon inte trött och ger upp. Hon är jättetörstig men hon fortsätter ändå gå. Det är väldigt starkt. I texten står det att hon hade sån hemlängtan ibland att hon nästan inte kunde stå ut men ändå bet hon ihop och insåg att det var situationen och accepterade det.
Jag tror att hon är väldigt stark, hon försöker att leva med hennes nya ben. I ett tillfälle där hon vill åka hem själv och bryr sig inte om vad de andra människor i byn skulle tänka om hennes konstgjorda ben. Vägen var långt och hon blir törstig och hennes nya ben gjorde ont men hon försätt att gå, hon ville klara det. Ett annat tillfälle hon visste om att hon kan aldrig kunna dansa och springa som de andra afrikanska flickorna men hon motstod och acceptera det. /// Anita
SOFIAS STYRKA Styrkan han pratar om, är den psykiska styrkan. Inte den fysiska, som att kunna lyfta tyngder över huvudet och så, etc. Den psykiska styrkan, finns inne i människan, inne i hjärnan, kroppens ”dator”. Det är psyket, hjärnan som bestämmer hur man reagerar & hanterar (t.ex. svåra situationer), när det är dags att ge upp, när de mentala eller fysiska påfrestningarna är för stora och svåra att hantera, när man inte orkar mer./. Däremot om man fortsätter, ger inte upp/med sig, ser möjligheten etc. Att man kan hantera situationer, klarar av saker vare sig de är svåra, jobbiga etc. Att man inte låter sig trampas ner av motgångar, utan reser sig och fortsätter leva, även om det gör ont. Det visar att man har den styrkan. Man kanske klarar av mer än andra människor. Hos Sofia är denna styrka väldigt stor. Hon har växt upp i oerhört svåra förhållanden, och har som barn upplevt fruktansvärda saker, som man inte riktigt kan föreställa sig. Hon har varit med när nästan hela hennes by blivit brutalt mördad, alla hon känt och varit med. När ”monstrena” kom och utplånade allt i deras väg. Hon såg på när hennes far, Hapakatanta miste sitt liv när han räddade henne och Maria från monstrets yxa – låg under hans döda kropp tills mördarna var borta. Tvingades fly, längre än hon kunde ana. Och när allt hade blivit bra för familjen Alface, så hände det. Minan. Hon och hennes syster sprängdes i luften. Efter några dagars outhärdliga smärtor avled Maria, hand i hand med Sofia på sjukhuset. Sofia förlorade båda benen, och kunde aldrig springa, aldrig dansa igen. All smärta och sorg och förvirring och rädsla. Allt som hon upplevt. Som har hänt. Ändå låter hon inte sin livsgnista falna. Hon ser fortfarande livet som något gott, värt att leva.
Jag tror att författaren pratar om en styrka som kommer när man verkligen vill något. Hon visar t. ex sin styrka när hon ska lära sig att gå med träben istället för riktiga ben. Hon är också väldigt stark när hon blir sprängd av minan. På båda exemplen så biter hon bara ihop och vägrar att ge upp.
Hon är väldigt stark på flera tillfällen här är 3 1 : Hon lärde sig att gå alldeles själv 2 : Hon ville ta till sin mamma helt själv 3 : Hon förlorade sin syster
Det är en psykisk styrka de talar om, óch jag tror att hon får den styrkan av att veta att trots att nästan alla hennes nära och kära är döda så vakar de över henne och ger henne den kraften. Just det att när hon ligger i sjuksängen, hennes syster är död och hennes kropp nästan är död håller hon sig vid liv med sin vilja och tänker att Maria måste ha det bra där uppe. hon håller si vid liv, hon tar sig hela vägen till byn på sina plastben, hon tar sig hela vägen till bussen själv och klarar sig igenom hela den svåra tiden på sjukhemmet utan att säga ett knyst.
Författaren menar att flickan (Sofia) har en förunderlig styrka eftersom hon har överlevt en mina, klarat av att vara på sjukhuset länge, vara hungrig fast ändå stå emot hungern. Det krävs väldigt mycket av en flicka att leva så medans man vet att man aldrig kommer kunna springa och leka ordentligt.
1 Hon står emot hungern, hemlängtan, ligga bredvid sin döda syster och vara lugn samtidigt som att det luktar instängd och ruttet. 2 Hon ger inte upp vad som än händer och fortsätter gå, leva, sörja utan att nästan säga något eller gnälla på någon. // Henrik
nej men hon gnäller liksom inte, hon förlora sin pappa och fick sin by nerbränd frölora hons syster,lever i fattigdom. hon klev på en mina och var väldigt nära på att dö.hon e liksom stark, hon går igenom väldigt mycket som är saker som vi i sverige inte ens kan föreställa oss, och hon bryter inte sig ner på golvet och vill ta livet av sig på grund av allt som har hänt.istället så ser hon framåt och kämpar för livet////william r
Han menar säkert att Hon är speciell. Hon lägger sig inte bara ner på marken och ge upp. Det är inte en sorts styrka som handlar om att bära tunga saker eller klara av att spring långt. Hon är stark på ett annat sätt. Hon ger inte upp. Hon är fast besluten om att hon kommer att klara sig genom den gnagande hungern och hemlängtan. Och längtan av sin syster, Maria. Hon har förlorat mycket. Hennes by, hennes syster, hennes pappa, Hennes ben. Hennes syster. Men hon har ändå hoppet i behåll. Det är en riktig styrka./Sandra
1. Jag tror att Författaren menar att hon har tagit sig igenom så mycket och hon har klarat så mycket på egenhand,hon har blivit av med ett ben och sin syster men man ser inte henne sitta och klaga Ett tillfälle är t.ex När hon ska lära sig gå igen, hon ramlar men tar sig upp igen och hon klagar inte utan kämpar på Eller när hon fick vet att hennes syster var död, hon gav liksom inte upp utan kämpade på för hennes skull!
Jag tror att författaren menar med att hon har gått igenom mycket t ex blivit av med sina ben och lärt sig acceptera det och vet att hon kommer få leva med det tills hon dör. Hon har däremot blivit av med sin far och systern vid samma tillfälle när hon blev av med benen. Sorgen fick henne att tro att det var hon som dödat sin syster och fick då skuldkänslor och kände då som vid många andra tillfällen att det inte fanns något kvar att leva för. Hon gav aldrig upp och det visar en inre styrka. När hon fick fly från sin by som var nerbränd, helt förstörd. Det är svårt att lämna sitt hem sådär utan att hinna säga farväl, men det fanns väl inte mycket att säga farväl till. Att sedan gå igenom dem stora smärtorna både fysiskt och psykiskt klarade hon. När hon sen skulle lära sig gå med sina nya ben gjorde det ont och sved och hon ramlade flera gånger om, men hon ställde sig upp varje gång. Ett annat exempel var när hon smet från sjukhuset för att få träffa sin familj, hon gick då väldigt långt utan vätska eller mat. Allt det här tycker jag är starkt gjort och visar vilken stark och modig flicka hon är.
Jag tror hon menar att hon är stark och mogen för sin ålder så hon visar sig som en stark person. Jag tycker hon är som hon säger. Hon kan ta hand om sig själv, det är det som gör henne stor och stark. Några tillfällen varför hon är stark är att hon lärde sig att gå på nya ben, äen om det var tungt och svårt. Och ett annat tillfälle var att hon klara sig starkt utan sin syster. //Kevin
Sofia är en bestämd och väldigt klok flicka. Men Sofia är också barn och ser inte världen på samma sätt som en vuxen. Jag tror (enligt min åsikt) att en vuxen som nyligen hade blivit av med sina ben skulle tycka att livet var förstört. Jag tycker det är värre för en ung flicka som Sofia. Eftersom många barn har mycket spring i benen och gillar attt springa runt (de flesta iallafall) när de är runt 5- 10 år och när man blir äldre så kanske man börjar på en sport men inte har några ben till de är ju saken minst sagt komplicerad. Visserligen får hon två bruna ben i plast som gör att hon kan ta sig fram utan rullstol, men det är ju inte samma sak som att ha två riktiga ben. Hursomhelst: En av hennes stora styrkor är att hon orkar leva vidare trots att ha förlorat två fina unga ben och inte ser det som en komplicerat förhållande. En annan stor styrka är att lägga mörka tider i livet bakom sig som T.ex att Hon och hennes familj levde i en by tills de hemska banditerna kom och brände byn och tog flera oskyldiga liv, som T.ex Sofias Pappa, Hapakatanda, och Gammle Muazena och flera andra, och senare Maria. I kapitel 8 står det att Sofia ser in i elden och blir lättad genom att beskåda att Maria är i himlen tillsammans med Hapakatanda och Muazena. Detta är till 80 % vision, men det kan ligga en sanning bakom det...
SvaraRadera//
Max, elev i 6C
David Odenlind, 6C
SvaraRaderaJag tror att författaren menar att Sofia är väldigt stark psykiskt. Hon har en väldigt stor vilja, vilket gör att hon vet vad hon vill.
-Hon förklarar för Jose-Maria att hon har tagit ett av hans vita lakan(utan att fråga om lov), för att sy en klänning åt Maria.
-När Sofia blir lämnad helt ensam i gamla rullstolen under natten. Hon vet inte var hon är, men hon sitter och sjunger hela natten. För att dempa sin rädsla.
-Sofia kämpar för att kunna ta sig hem, därför att hon vill träffa sin mamma Lydia, sin bror Alfredo, sina vänner och elden. Hon sparar sina pengar(doktor Raul brukade ibland ge Sofia lite pengar) för att kunna åka lastbil till Boane och sedan får hon fortsätta att gå en bra bit för att komma till byn, på sina plastben.
Det är psykisk styrka tycker jag, för att han bestämmer sig för att lära sig gå det är ganska starkt.
SvaraRaderaTillfälle 1: Hon bestämmer sig/lär sig att gå.
Tillfälle 2: Hon gick till lastbilen och tog sig hem, hon fick gå väldigt långt men hon gav inte upp.
Tillfälle 3: När hon satt vid elden och pratade/tänkte om sin syster och gick vidare.
//Gustav
Love-Lis
SvaraRaderaJag tror att han menar att hon är väldigt stark, Hon biter ihop och gråter inte, utan hon bara gör ingenting, men hon är också stark inom sig, t ex när hon har bestämt något så tänker hon inte ge upp. Ett tillfälle där hon visar sin styrka är när hon åker hem, i kapitel åtta. Då tänker hon inte ge upp, och hon måste klara det vad som än händer, när hon sen går av bussen och måste gå hem så är hon jätte törstig och det gör ont, men hon gör det ändå. Ett annat tillfälle där hon visar sin styrka är när hon ska för första gången försöka gå i sina nya ben.
Jag tror att författaren menar att Sofia är stark inom sig, att hon står ut med allting att hon orkar. två tillfällen där Sofia visar sin styrka är:
SvaraRadera1. när hon ska åka hem själv och det är jobbigt och varmt att gå så långt och hon har inte vatten, men hon ger inte upp hon fortsätter.
2. När hon går igenom allting, att hennes syster är död och att hon ska få plastben.Då tycker jag att Sofia visar styrka///Lydia
Jag tror att författaren menar att hon är physikt stark inombords. Hon biter ihop och släpper inte ut sinna tårar. Det inte för att hon inte vill visa att hon är ledsen,arg eller frustrerad eller något liknande, det är för att hon är väldigt stark inombords. Och om hon vill något så gör hon det. Tex 1 när hon får sina nya ben så måste hon lära sig att gå och då så bestämmer hon sig för att gå. Tex2 när hon sitter vid elden och tänkerpå sin syster som dog av inreblödningar så bara går hon i väg utan att gråta eller något annat. Och det visar att hon är stark och förstår värkligheten att hennes syter är död. Författaren menar att hon tål mycket mer än andra människor gör.
SvaraRaderaAndre 6c
jag tror att han menar att Sofia är stark och inte ger upp så lätt och inte gråter så lätt.
SvaraRaderat.ex när hon vill träffa sin mamma Lydia och brorn Alfredo så går hon långt med hennes låsas ben. Och klarar det för hon inte ger upp.
t.ex hon bestämmer sig och lär sig att gå med sina nya ben utan att det skulle märkA DET
t.ex hon försöker inte tänka på att hennes syster dog men när hon tänker på henne så står hon emot och visar sin kraft inombords...
ELLIOT
Jag tycker att hon är stark både fysiskt och psykiskt. Hennes pappa och hennes syster är döda men hon går inte omkring och är deprierad för det. Hon gnäller inte om saker inte är som hon önskar att de var. T.ex. när hon ska gå till byn blir hon inte trött och ger upp. Hon är jättetörstig men hon fortsätter ändå gå. Det är väldigt starkt. I texten står det att hon hade sån hemlängtan ibland att hon nästan inte kunde stå ut men ändå bet hon ihop och insåg att det var situationen och accepterade det.
SvaraRadera//Arthur
Jag tror att hon är väldigt stark, hon försöker att leva med hennes nya ben.
SvaraRaderaI ett tillfälle där hon vill åka hem själv och bryr sig inte om vad de andra människor i byn skulle tänka om hennes konstgjorda ben. Vägen var långt och hon blir törstig och hennes nya ben gjorde ont men hon försätt att gå, hon ville klara det. Ett annat tillfälle hon visste om att hon kan aldrig kunna dansa och springa som de andra afrikanska flickorna men hon motstod och acceptera det.
/// Anita
SOFIAS STYRKA
SvaraRaderaStyrkan han pratar om, är den psykiska styrkan. Inte den fysiska, som att kunna lyfta tyngder över huvudet och så, etc. Den psykiska styrkan, finns inne i människan, inne i hjärnan, kroppens ”dator”. Det är psyket, hjärnan som bestämmer hur man reagerar & hanterar (t.ex. svåra situationer), när det är dags att ge upp, när de mentala eller fysiska påfrestningarna är för stora och svåra att hantera, när man inte orkar mer./. Däremot om man fortsätter, ger inte upp/med sig, ser möjligheten etc. Att man kan hantera situationer, klarar av saker vare sig de är svåra, jobbiga etc. Att man inte låter sig trampas ner av motgångar, utan reser sig och fortsätter leva, även om det gör ont. Det visar att man har den styrkan. Man kanske klarar av mer än andra människor. Hos Sofia är denna styrka väldigt stor.
Hon har växt upp i oerhört svåra förhållanden, och har som barn upplevt fruktansvärda saker, som man inte riktigt kan föreställa sig. Hon har varit med när nästan hela hennes by blivit brutalt mördad, alla hon känt och varit med. När ”monstrena” kom och utplånade allt i deras väg. Hon såg på när hennes far, Hapakatanta miste sitt liv när han räddade henne och Maria från monstrets yxa – låg under hans döda kropp tills mördarna var borta. Tvingades fly, längre än hon kunde ana. Och när allt hade blivit bra för familjen Alface, så hände det. Minan. Hon och hennes syster sprängdes i luften. Efter några dagars outhärdliga smärtor avled Maria, hand i hand med Sofia på sjukhuset. Sofia förlorade båda benen, och kunde aldrig springa, aldrig dansa igen. All smärta och sorg och förvirring och rädsla. Allt som hon upplevt. Som har hänt. Ändå låter hon inte sin livsgnista falna. Hon ser fortfarande livet som något gott, värt att leva.
Eskil
Jag tror att författaren pratar om en styrka som kommer när man verkligen vill något. Hon visar t. ex sin styrka när hon ska lära sig att gå med träben istället för riktiga ben. Hon är också väldigt stark när hon blir sprängd av minan. På båda exemplen så biter hon bara ihop och vägrar att ge upp.
SvaraRaderaIsac
Hon är väldigt stark på flera tillfällen här är 3
SvaraRadera1 : Hon lärde sig att gå alldeles själv
2 : Hon ville ta till sin mamma helt själv
3 : Hon förlorade sin syster
Axel
SvaraRaderaDet är en psykisk styrka de talar om, óch jag tror att hon får den styrkan av att veta att trots att nästan alla hennes nära och kära är döda så vakar de över henne och ger henne den kraften.
Just det att när hon ligger i sjuksängen, hennes syster är död och hennes kropp nästan är död håller hon sig vid liv med sin vilja och tänker att Maria måste ha det bra där uppe.
hon håller si vid liv, hon tar sig hela vägen till byn på sina plastben, hon tar sig hela vägen till bussen själv och klarar sig igenom hela den svåra tiden på sjukhemmet utan att säga ett knyst.
Författaren menar att flickan (Sofia) har en förunderlig styrka eftersom hon har överlevt en mina, klarat av att vara på sjukhuset länge, vara hungrig fast ändå stå emot hungern. Det krävs väldigt mycket av en flicka att leva så medans man vet att man aldrig kommer kunna springa och leka ordentligt.
SvaraRadera1 Hon står emot hungern, hemlängtan, ligga bredvid sin döda syster och vara lugn samtidigt som att det luktar instängd och ruttet.
2 Hon ger inte upp vad som än händer och fortsätter gå, leva, sörja utan att nästan säga något eller gnälla på någon.
// Henrik
nej men hon gnäller liksom inte, hon förlora sin pappa och fick sin by nerbränd frölora hons syster,lever i fattigdom. hon klev på en mina och var väldigt nära på att dö.hon e liksom stark, hon går igenom väldigt mycket som är saker som vi i sverige inte ens kan föreställa oss, och hon bryter inte sig ner på golvet och vill ta livet av sig på grund av allt som har hänt.istället så ser hon framåt och kämpar för livet////william r
SvaraRadera1.Att hon nästan aldrig ner upp, alltså att hon kör på tills det bara inte funkar längre för henne.
SvaraRaderaExempel 1: När hon skulle pröva sitt nya ben så försökte hon även fast det gjorde väldigt ont och sved.
Exempel 2: När Sofia hade klivit av bussen gick hon i flera timmar till sin egen by. Hon hade två stycken fejk ben, inget vatten eller mat...
//
Willeeeeeeeee
Han menar säkert att Hon är speciell. Hon lägger sig inte bara ner på marken och ge upp. Det är inte en sorts styrka som handlar om att bära tunga saker eller klara av att spring långt. Hon är stark på ett annat sätt. Hon ger inte upp. Hon är fast besluten om att hon kommer att klara sig genom den gnagande hungern och hemlängtan. Och längtan av sin syster, Maria. Hon har förlorat mycket. Hennes by, hennes syster, hennes pappa, Hennes ben. Hennes syster. Men hon har ändå hoppet i behåll. Det är en riktig styrka./Sandra
SvaraRadera1. jag tor att han menar att hon är stark inom sig, och kanske inte gråter så lätt utan kanske håller det inom sig!
SvaraRadera2. Tillexempel när hon blev av med benen hon fick ha rullstol först och sen plast ben men hon gnällde inte för de!
3. Eller när hon satt i rullstolen och sjöng hela natten aldeles ensam!
1. Jag tror att Författaren menar att hon har tagit sig igenom så mycket och hon har klarat så mycket på egenhand,hon har blivit av med ett ben och sin syster men man ser inte henne sitta och klaga
SvaraRaderaEtt tillfälle är t.ex
När hon ska lära sig gå igen, hon ramlar men tar sig upp igen och hon klagar inte utan kämpar på
Eller när hon fick vet att hennes syster var död, hon gav liksom inte upp utan kämpade på för hennes skull!
Jag tror att författaren menar med att hon har gått igenom mycket t ex blivit av med sina ben och lärt sig acceptera det och vet att hon kommer få leva med det tills hon dör. Hon har däremot blivit av med sin far och systern vid samma tillfälle när hon blev av med benen. Sorgen fick henne att tro att det var hon som dödat sin syster och fick då skuldkänslor och kände då som vid många andra tillfällen att det inte fanns något kvar att leva för. Hon gav aldrig upp och det visar en inre styrka. När hon fick fly från sin by som var nerbränd, helt förstörd. Det är svårt att lämna sitt hem sådär utan att hinna säga farväl, men det fanns väl inte mycket att säga farväl till. Att sedan gå igenom dem stora smärtorna både fysiskt och psykiskt klarade hon. När hon sen skulle lära sig gå med sina nya ben gjorde det ont och sved och hon ramlade flera gånger om, men hon ställde sig upp varje gång. Ett annat exempel var när hon smet från sjukhuset för att få träffa sin familj, hon gick då väldigt långt utan vätska eller mat. Allt det här tycker jag är starkt gjort och visar vilken stark och modig flicka hon är.
SvaraRaderaJag tror hon menar att hon är stark och mogen för sin ålder så hon visar sig som en stark person. Jag tycker hon är som hon säger. Hon kan ta hand om sig själv, det är det som gör henne stor och stark. Några tillfällen varför hon är stark är att hon lärde sig att gå på nya ben, äen om det var tungt och svårt. Och ett annat tillfälle var att hon klara sig starkt utan sin syster.
SvaraRadera//Kevin